Tupplurbloggen

Tupplurbloggen

Om bloggen

Spel och genrekultur, vardagsjox, estradpoesi och annat vitalt.

Multiclassing och Burma

Politik och filosofiPosted by Daniel Bernhoff Sun, October 14, 2007 12:08:15

Någon kallade mig en gång "multiclass poet/speldesigner/tidningsbud". Det tycker jag var fint sagt. Det är tre roller som funkar bra ihop, i synnerhet som det sistnämnda inte så mycket är en roll som ett sätt att få motion och ett levebröd i samma påse, men en liten bonus för den förryckta dygnsrytm som jag ändå alltid haft. Lägg därtill att estradpoesi och speldesign i hög grad bygger på samma färdigheter. Tro det eller ej.

Det händer dock att de här tre sakerna kolliderar. Till så sent som i fredags har min höst dominerats av att hålla och framförallt förbereda föreläsningar och seminarier i speldesign för Teknik & Samhälle-institutionen på Malmö högskola. Efter att de första seminarierna varit rätt olika lyckade beroende på hur mycket sömn jag hade fått, bestämde jag mig för att långsamt och grundligt vända min dygnsrytm inför den sista föreläsningen. Det funkade. Jag var behagligt eftermiddagsvaken på förmiddagen och kunde prata om linearitet och tempo så gott det väl är möjligt. Till nästa gång vill jag nog göra interaktiva seminarer av materialet istället, men det är en annan historia.

Problemet är att jag fortfarande är inställd på att sova på kvällarna. Jippii, jag har klättrat till klippans topp. Hur kommer jag ner? Och hur kommer jag upp igen sen? Jag har lovat att framträda på Smålands nation med mina lagkamrater från Poetry Slam-sm, Laura Wihlborg och Lovisa Eklund, nu på onsdag kväll. Betoning på kväll. Och måndagen därpå har nån producent på svt rekryterat oss för att framträda i ett barnprogram. Inspelning på dagtid, förstås.

Jag tror att det löser sig på nåt obönhörligt sätt. Jag hugger min sömn i två delar, är småtrött på onsdag och håller mig vaken med kaffe på måndagen.

Annat om läget:

Upproret i Burma ser just nu ut att ha runnit ut i sanden. Juntan har dödat några av de protesterande (Tretton? Hundratals?) och fört bort tusentals, samtidigt som man lovat reformer.

Om jag förstått den hegelianska dialektiken rätt borde en sån här konfrontation mellan två motpoler leda till en syntes, en sorts kompromiss. De protesterande medborgarna presenterar ett radikalt annorlunda alternativ till den rådande diktaturen, och diktaturen försöker avväpna initiativet genom skapa en ny position som inte är i direkt motsats till upproret. Det ser nästan ut som en sorts samarbete.

Problemet är att den rådande regimen inte är legitim. Ju mer demokratiska reformer man släpper fram desto större är möjligheterna för en väldigt missnöjd och väldigt stor majoritet av befolkningen att avsätta juntan, och juntan vill inte bli avsatt.

Det verkar som en juntastyrd hegeliansk kompromiss mest är en skenmanöver. Vill man behålla makten måste man istället kontrollera pottoddsen, för att tala pokerspråk.

Vi antar att en revolterande medborgare tar en kalkylerad risk genom att värdera det man kan vinna genom att sätta sig upp mot juntan, multiplicerat med chansen att lyckas, och jämför det med hur illa det kan gå om man blir gripen och straffad, multiplicerad med risken för att detta sker. Då ser vi att eftersom chansen att lyckas med ett uppror ökar och risken för en enskild att gripas minskar ju fler som deltar i upproret, så måste juntan kontra detta genom att gripa så många som möjligt och utdela så ohyggliga straff som möjligt. Vilket får löften om reformer att se väldigt ihåliga ut.

Nu blev jag glad. Genom lite trollande med Burma, Hegel och spelteori har jag fått känslan att alla diktaturer måste falla förr eller senare. Tur att jag inte vet mer om ämnena i fråga.

Förresten, här är mina powerpointar om berättande i datorspel. Del ett som handlar om olika berättarmedel och del två om dialog. Och här är hela min sida med spelgrejer. Min föreläsning om linearitet och tempo och Illustratorfilen som jag använt för att göra stiliserade kartor kommer senare.

Jag vill leveldesigna!

  • Comments(2)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Daniel Bernhoff Tue, October 30, 2007 01:54:01

Man ska ju inte multiclassa på vilket sätt som helst. Det gäller att ha gemensamma färdigheter över klassgränserna [!] samtidigt som man skaffar sig lite mer bredd. Fast ibland när jag snöar in på speldesign tycker jag att jag ödat för mycket tid på poesi och vice versa.

Men hallå, mitt liv är inte ett spel!

Jag är nästan säker på att det heter plansch.

Ont på dig också!

Posted by Gunnar B. Hansen Mon, October 29, 2007 15:47:36

Nackdelen med att vara multiclass är att det tar så lång tid att lvla, så innan du får leveldesigna måste du designlevla! hahahaaaa.... (som demotivator planschen(stavas hur? plansh? planch? plansc? plansh?) säger there is nothing reality loves more than the taste of broken dreams) jag har nog just slagit mitt inofficiella rekord av vardagsfuttighetsondska...